Finland eftersträvar en rättvis finansiering från EU:s strukturfonder
Under EU:s kommande strukturfondsperiod är det viktigt för Finland att det särskilda stödet till glesbefolkade regioner är på en tillräcklig nivå. Under den nuvarande perioden baserar sig hela 40 % av den sammanlagda finansiering som Finland får från EU på befolkningstäthet och en gles bosättning.
Bl.a. så linjerade regeringen upp sina mål för den kommande strukturfondsperioden den 21 december, då den överlämnade en skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag till EU-lagstiftningspaket. Lagstiftningspaketet som är under beredning ska styra EU:s sammanhållningspolitik under strukturfondernas kommande programperiod 2014 – 2020.
Finland strävar efter att finansieringslösningen för EU:s sammanhållningspolitik under den kommande perioden ska vara ärlig och rättvis ur samtliga medlemsstaters och regioners synvinkel. Finland understöder kommissionens förslag att resurserna under den nya perioden ska koncentreras på ett mer fokuserat sätt än tidigare för att större effekter ska uppnås. Detta förutsätter enligt Finlands åsikt att politiken strömlinjeformas. Speciellt i program med liten finansiering bör man kunna minska den administrativa bördan.
EU-kommissionen lade den 6 oktober fram sammanlagt sex utkast till förordningar om sammanhållningspolitiken. Dessa är utkasten till allmän förordning, förordningar om regionala utvecklingsfonden, socialfonden och sammanhållningsfonden samt utkast till förordningar om europeiskt regionalt samarbete och en europeisk gruppering för territoriellt samarbete. I förordningarna anges bl.a. hur medlen från EU:s strukturfonder (Europeiska regionala utvecklingsfonden Eruf och Europeiska socialfonden ESF) under den kommande perioden kan användas för olika projekt i medlemsstaterna.
Den ekonomiska krisen i Europa och de globala utmaningarna förutsätter enligt kommissionens åsikt en mer konsekvent, effektiv och fokuserad stödpolitik än tidigare. Därför föreslår kommissionen att finansieringen under den nya programperioden ska koncentreras till ett färre antal mål, närmast sådana som stöder målen i Europa 2020-strategin. Kommissionen eftersträvar i och med de nya förordningarna en mer resultatrik verksamhet än tidigare. Förordningarna kommer också, när de förverkligas, att öka stödfinansieringens villkorlighet. Nytt är också stödens koppling till de ekonomiska saneringsåtgärderna.
Innan förordningarna träder i kraft kräver de ett medbeslutandeförfarande i EU:s organ, dvs. kommissionens, parlamentets och rådets godkännande. De slutliga besluten fattas troligtvis i slutet av 2013.
Finlands finansiering från EU:s strukturfonder blir klar när förhandlingarna om EU:s budgetram slutförs, tidigast i slutet av 2012. Summans storlek påverkas också av storleken på EU:s budget. Kommissionen godkände i somras förslagen till EU:s nästa budgetram för åren 2014 – 2020. Ramförslaget uppgår till totalt 1 025 miljarder, dvs. 1,05 % av medlemsstaterna BNP. I förslaget är sammanhållningspolitikens andel 336 miljarder euro, medan den sammanlagda finansieringen för sammanhållningspolitiken under den nuvarande perioden uppgår till 347 miljarder euro. Sammanhållningspolitiken är EU:s näst största utgiftspost efter jordbrukspolitiken. Under den nuvarande programperioden är Finlands andel av finansieringen 1,7 miljarder euro.
Arbets- och näringsministeriet
Meddelanden: EU strukturfondprogrammen 21.12.2011
Lähetä RR-linkki -toiminnon avulla voit lisätä tärkeimmän RR-sisältösi selaimesi kirjanmerkkeihin tai lähettää sen sähköpostitse haluamillesi vastaanottajille. Voit myös jakaa haluamasi sisällön verkostoillesi yleisimmissä yhteisöpalveluissa. Nämä palvelut ovat yleensä maksuttomia, mutta ne vaativat rekisteröitymisen.